Now I'm a fat house cat

Har ni tänkt på egentligen hur mycket tid vi lägger ner på saker vi inte tycker om, kanske rent utsagt hatar? Som jobbet vi går till, som vi egentligen inte känner är något förr oss. Eller umgås med en person som man egentligen inte trivs med och som alltid lyckas få än att känna sig dålig?
Eller hur många timmar vi grubblar och funderar över hur vi ska kunna leva upp till de förväntningar vi har på oss? Inte bara förväntningar vi har på oss själva, utan även de som vi tror att andra har på oss. Förväntningar som inte ens är i närheten av vad vi egentligen står för.
Tänk alla eviga minuter vi ligger vakna om nätterna och funderar på om vi har gjort rätt, eller om vi har gjort fel. Om vi ska göra si eller så. Om det valet vi gjort var det rätta för oss eller om våra liv skulle ha sett annorlunda ut om vi tagit andra vägen istället. Men vem kan någonsin veta?

Vad tjänar det till att gå runt och tänka om hela tiden. Eller att försöka leva upp till något man inte känner att man kan stå för? Är det meningen att vi ska gå runt och vara sådär missnöjda och olyckliga på grund av vad andra ska tycka om man gjorde tvärtemot? Är det inte meningen att man ska få vara som man själv är, och andra ska uppskatta än ändå? Eller är det bara jag som känner såhär?



Now I'm a fat house cat
Nursing my sore blunt tongue
Watching the warm poison rats curl through the wide fence cracks
Pissing on magazine photos
Those fishing lures thrown in the cold
And clean blood of Christ mountain stream